Det kändes som igår den vinterdagen då jag kom hem på lunchen för att gå ut med yoshi och hoppades på att jag skulle fått ett svar från en tjej jag hade skrivit till kvällen innan. Jag öppnade datorn i all stress och såg att jag fick ett nytt meddelande. Mitt hjärta bultade starkare för varje sekund. Ett namn lös upp-DITT. Jag läste genom det och svarade och skyndade mig tillbaka till jobbet för att hinna i tid. Väl hemma var det samma procedur och jag hade fått svar igen.
Så fortsatte det ett par gånger och vi tog upp kontakten även via telefon. Du föreslog att ringa mig på väg till träningen. 1000 frågor kom upp i mitt huvud. Hur kommer hon låta? Finns det något speciellt i hennes röst? Hur låter hennes skratt? Kommer jag förstå henne? Förstår hon mig? Alla frågor besvarades med ett enda ord, ett vänligt "Hej" hördes från andra änden. Jag var så nervös att jag knappt minns vad vi pratade om. Det jag minns är att tiden gick väldigt fort, och att du körde om många bilar för att det lät i luren när du körde över mittlinjen :)
När fler samtal och konversationer under några dagar bara blev längre och bättre och bättre föreslog du att träffas. Jag var och är lite försiktig och blyg och ville vänta lite till. Men nyfikenheten tog över och jag ångrade mig lika fort! Vi skulle träffas samma helg. Du skulle komma hem till mig! SHIT-nu var det allvar. Jag ville visa mig från min bästa sida och imponera på tjejen man har pratat med så många kvällar och nätter. Men med facit i hand måste jag ju ha gjort det...
Det började med att vi kunde ses fredagen innan du kom för att du hade ett ärende i stan och det råkade ligga mitt emot mitt jobb. Jag väntade på dig utanför en mack. För varje bil och varje minut som gick slog mitt hjärta hårdare och hårdare och jag trodde jag skulle få hjärtstillestånd när som helst. När du väl svängde in framför min bil släppte allt, jag fick se dig! Men vi fick åka vidare till stället jag skulle visa dig. Där fick jag se dig helt och hållet. Idag vet jag ju att du är sötare i vanliga kläder men snickarbyxor och flottigt hår dög mer än väl denna kalla vinterkväll ;-) du gjorde det du skulle och det blev ett snabbt hejdå med en kram och vi sa att vi ses nästa dag, dagen vi skulle ses på riktigt!
Dagen efter åkte jag och mamma på hundtävling. Du och kvällen som väntade på mig fanns hela tiden i mina tankar. När jag väl var hemma fixade jag iordning det sista tills du skulle komma. Någon timme senare dök du upp! Sminkad, finklädd, nyfiken och ganska nervös. Jag visade runt dig och vi åkte iväg och handlade.
Helgen var oförglömlig! Jag hade inga fjärilar i magen, utan stora jumbojetflygplan! Jag kände nog ganska fort att det var något speciellt med dig.
Tiden gick fort, nästan inte så fort att man kan säga att vi tog oss tid med saker. Du fick nyckel hem till mig efter någon vecka. Jag "råkade" säga att jag älskade dig väldigt tidigt, vi flyttade ihop efter 4 månader, förlovade oss efter 6, något som alltid har gått emot mina principer. Vi flyttade till hus efter 8 och fick veta att vi väntar vårt första barn efter 1år ihop. Det är nog inte bara vi två själva som faltiskt tycker att allt har gått fort men jag ångrar inget av det E N E N D A S E K U N D!
Vi har hittat på massa roligt under all tid tillsammans. Du har lärt mig att vara spontan, och jag dig att ta det lugnt ibland. Vi har varit på semester. Vi har hittat saker hos varandra som vi inte visste att vi gillade. Vi har uppfostrad en hund och en katt (mer eller mindre...) och en hel del till!
Men inget av det kommer kunna mäta sig med det största som någon, någonsin kommer att kunna göra för mig: att ge oss vårt första BARN!
Jag längtar efter det som kommer hända i höst och alla utmaningar vi kommer ställas inför i framtiden. Tillsammans kan vi fixa allt, det vet du! Och med det ska jag avsluta med orden:
JAG ÄLSKAR DIG LINETTE <3
